Välj en sida

Ängshävd & lieslåtter

Träffar i nätverket

 

Hundviken i Värmland 2018

– dokumentation

Stensjö by i Småland 2017

dokumentation

– intervjuer m.m. i Riksantikvarieämbetet s.k. K-podd

Orsa i Dalarna 2016

dokumentation

Se en film från Orsa:

Broddetorp i Västergötland 2015

dokumentation

Se en kort film från Broddetorp:

Historisk bakgrund

Historiskt har svenskt jordbruks försörjning av vinterfoder skett på ängsmark. Det betyder att arealen ängsmark har varit oerhört mycket större än vad vi kan se idag. Många gårdar kunde ha upp till tio gånger så stor areal äng som åker.

Variationen bland de historiska slåttermarkerna är stor. Slåttermarkerna kunde vara helt träd- och buskfria (t.ex. strandängar och våtslåttermarker) eller också träd- och buskbärande. De kunde finnas på torr, fuktig eller blöt mark, på stenig, stenfri, slät eller kuperad mark. Den historiska skötseln styrdes i hög grad av markens beskaffenhet. Slåtterängsskötsel omfattar i sin mest grundläggande form slåtter och höbärgning. Beroende på typ av slåttermark tillkommer även en eller flera av följande arbetsmoment: fagning, hässjning, dämning och översilning, efterbete, hamling och röjning. Lieslåtter är kanske den del som kräver mest kunskap för att kunna genomföras framgångsrikt. Men även t.ex. röjning är ett grannlaga arbete som kräver kunskap, eftertanke och planering för framtiden.

En mängd växter, djur och svampar har visat sig kunna trivas i traditionellt skötta ängsmarker. Eftersom arealen ängsmark i landet har varit så stor under perioder av historien, har det också inneburit att utbredning och mängd av de här organismerna har varit mycket mer omfattande förr.

 

Situationen idag

Idag finns endast spridda små rester ängsmark kvar, i många fall bara enstaka enskilda skiften i hela landskap. Eftersom nästan all ängsmark omförts till annan markanvändning kan den tidigare stora variationen i markslag och vegetation inte längre observeras i ängsmark. Det betyder också att kunskapen om metoder, material och anpassning till lokala förutsättningar i stora stycken har gått förlorad. En hel del dokumentation finns dock, liksom ett fåtal människor med goda kunskaper om ängshävd.

Livsmiljön för växter, djur och svampar i ängsmark har på så sätt reducerats till en bråkdel. Även det faktum att den tidigare dynamiken av markanvändning i både tid och rum i stort sett har försvunnit, har varit negativt för många arter. En del har ändå lyckats finna andra livsrum i intilliggande marker. De flesta har helt enkelt minskat eller t.o.m. försvunnit från olika landsändar.

 

Exempel på konkreta frågeställningar

Redskap och metoder för fagning

Slåtterteknik på olika markslag och med olika redskap

Tidsstudier kring slåtter och andra redskap

Metoder för höhantering

Val av djurslag, betestryck och tidsperiod för efterbete

Skötsel och föryngring av eventuell busk- och trädvegetation

Slåtter-biotoper

Vilka effekter på biologiskt kulturarv och biologisk mångfald har:

  • olika slåttertekniker/redskap?
  • olika slåttertidpunkt?
  • olika sätt att slå, exempelvis hur noga man slår kring buskar och stenar?
  • olika sätt att torka och flytta hö?
  • olika dynamik i slåttern; exempelvis ängstyper som slogs vartannat eller vart tredje år, eller bara vid behov, och brändes däremellan?

Vilka nyckelkomponenter i träd- och buskskötseln finns det för biologiskt kulturarv och biologisk mångfald, exempelvis beträffande intervall, om man skördar successivt eller allt på en gång?

Vilka viktiga, för biologiskt kulturarv och biologisk mångfald, tilläggsåtgärder (utöver själva slåttern) fanns det, exempelvis avhyvling av myrstackar, bevattning, vårräfsning, efterbete?

Finns det anledning att kombinera traditionella tekniker (kanske tidskrävande och svåra) med enklare, snabbare och billigare metoder, för att åstadkomma tillräckliga arealer?

 

Fördjupningar i intressanta kulturlandskapsavsnitt

Detta fokusområde kan studeras i områden där man bedriver slåtterängsbruk på traditionell slåttermark. En fördel är om slåttern skett någorlunda kontinuerligt utan att marken utsatts för omfattande restaurering eller näringspåverkan, men även marker som restaurerats och som nu brukats som slåttermark under minst 10-15 år kan vara intressanta.

Ängar

Ett häfte från Jordbruksverket

Mer att läsa

Ängar och ängsvård – en skrift från Svenska naturskyddsföreningen, skriven av Mårten Aronsson 2006

Länsstyrelsen i Västra Götalands län om ängsskötsel.

Länsstyrelsen i Dalarnas län ger ut en skrift som heter liebladet.

 

Om ängar och kulturlandskap i Rumänien

en artikel av Håkan Slotte, i Svensk botanisk tidskrift från 2002

– en skrift av Roger Svensson, Mårten Aronsson och Kristina Norderup från 2008

Vill man verkligen fördjupa sig finns mer att läsa, från Rumänien – här.

En film om ängshävd

– gjord i Halland år 1989 – här

Lienätverket

Välkommen till nätverket för liens främjande! Här kommer du att upptäcka fördelarna med lien! Här kan du lära dig att bli bättre på lieslåtter, du kan hitta företagare som håller i kurser eller utför entreprenad. Det finns tillverkare och försäljare av utrustning.

Ängshävd i Alingsåstrakten

Naturskyddsföreningskretsen i Alingsås håller igång en webbplats om ängshävd och lieslåtter. Här hittar du många tips, länkar med mera.

Gotländska Ängskommittén

Gotländska Ängskommitténs webbplats hittar du info om öns alla ängar, plus mer om ängshävd och annat.